JENSwebstora

Jens Lapidus: “Alla har rätt till ett försvar”

Möt Jens Lapidus i en intervju om skolgången, emotionella band till brottsanklagade klienter och att Snabba Cash är Kumlabunkerns mest utlånade bok.
Text Joel Åhlén-Nyström Foto Erik Flyg

På väggen i hans kontor på den Kungsholmenbaserade advokatbyrån Försvarsadvokaterna hänger en inramad Snabba Cash-affisch – signerad av filmens huvudrollsinnehavare Joel Kinnaman, Mattias Varela och Dragomir Mrsic samt regissören Daniel Espinosa. Filmen, baserad på Jens Lapidus hårdkokta succéroman med samma namn, belönades trippelt under Guldbaggegalan 2011. Joel Kinnamans tolkning av JW resulterade i en statyett, Aril Wretblad tog hem pris för bästa foto och Jeanette Klingberg prisades för rollsättningen – ett arbete som även var till Jens Lapidus belåtenhet.
– Jag var bara med under en inspelningsdag, men när jag kom dit såg jag direkt att där är JW, där är Jorge och där är Mrado utan att någon ens hade berättat för mig, säger Jens.

Hur har då resan till försvarsadvokat och kritikerrosad författare sett ut? Jens Lapidus är uppväxt i Stockholmsförorten Gröndal, där han även gick i grundskola. När det väl var dags för gymnasium föll valet på Frans Schartau och dess samhälls-vetenskapliga linje. När de tre gymnaiseåren var avklarade och studenten rodd i hamn hade Jens inte en aning om vad han ville göra. Han läste olika fristående kurser i allt från idéhistoria och mediakommunikation till nationalekonomi. Han packade resväskan och drog till Sydostasien och hann även med att jobba på dagis – sen insåg Jens att han ville ha en utbildning med ett tydligt mål och som leder till jobb.
– Jag tänkte: Vad ska jag göra nu? Jag gillar språk och text, så jag funderade på att studera till lärare eller journalist. Men samtidigt är jag intresserad av etik och moral. Rätt och fel. Språket är juristens verktyg samtidigt som rätt och fel också ryms där. Så, juristlinjen på Stockholms universitet passade perfekt, säger han.

Många människor har ljusa minnen från sin studenttid. Minnen av roliga temafester, studentaktiviteter och campusliv. Något som inte intresserade en 25-årig Jens Lapidus.
– Jag missade hela den grejen. Så här i efterhand kan jag väl kanske känna att det var lite synd. Men samtidigt kunde jag jobba halvtid på advokatbyrå under stora delar av min studietid och jag fick en väldigt fin ingång till arbetsmarknaden i och med att jag var i Stockholm, säger han.

Hur var du som student?
– I början var jag ”det här är en walk in the park”. Juristlinjen måste för övrigt vara Sveriges billigaste utbildning. Du drar in 250 studenter i en föreläsningssal i tre timmar, resten får du läsa själv. När jag läste juristlinjen var det extremt lite lärarledd undervisning och i princip kunde man klara av utbildningen genom att bara ligga hemma och läsa.

Jens minns speciellt en tenta i Europarätt vilken resulterade i ett ”B” och ett bryskt uppvaknande för honom. Ett betyg som visserligen innebar godkänt, men samtidigt det allra svagaste godkända omdöme man kunde få.
– Då fick jag en jävla ångest och bestämde att det aldrig skulle få ske igen. Jag tänkte att jag måste vara ”top of the line” och började att anstränga mig mer efter det. Det kan nog ha varit bra med det där uppvaknandet, säger han.

Under sina år på Stockholms universitet arbetade Jens samtidigt halvtid som affärsjurist, något som han motiverar med att ”juristlinjen för en normalbegåvad människa, det är ingen heltidssysselsättning”. När universitetsstudierna var avklarade uppgraderades halvtidsanställningen till heltid och Jens spenderade ungefär ett år på byrån. Efter det satt han ting och började sedan att jobba på en stor affärsbyrå för att sedan byta inriktning och hamna på Försvarsadvokaterna.

Ponera att du själv är misstänkt för brott. Vem skulle du välja som försvarsadvokat?
– Då skulle jag välja någon härifrån Försvarsadvokaterna. Den här byrån är en av de absolut främsta i stan och det kan jag säga med gott samvete.

Hur är du själv som advokat?
– Jag tror att jag är bra. Jag hoppas det, i alla fall. Det är inte ett lätt jobb. Det kräver mycket engagemang och att man kan ”deala” med väldigt olika typer av människor. Ena dagen kan man ha en vd från ett större företag som klient, andra dagen har man en människa som missbrukat tunga droger de senaste femton åren och som inte har något tak över huvudet. Jag försöker hela tiden att bli bättre och det handlar om allt från den teoretiska sidan, att vässa sin juridik, till att spetsa det praktiska hantverket med förhörsteknik, presentationsteknik, retorik och liknande.

webDet är ett rätt stort ansvar.
– Det kan vara tufft ibland, men det är någonting man lär sig leva med, tror jag. Första gången man har en klient som riskerar fängelse kan det vara förfärligt betungande. Gör man en sak många gånger så har det inte, i det här fallet, nyhetens obehag. Men absolut, när många, många år i fängelse står på spel är det klart att man känner en viss press.

I kontorets högra hörn ligger en ordentlig trave med vita pärmar, vilka utgör en förundersökning på i runda slängar 10 000 sidor. Ett stort pågående grovt bedrägerifall och under föregående vecka fick Jens en klient som var anklagad för försök till mord. Spridda skurar, med andra ord – men i begränsad omfattning de senaste åren.
Samtalet kring advokatrollen fortsätter och jag undrar hur det är att försvara någon som gjort någonting hemskt, men blir snabbt tillbakavisad.
– Till att börja med; du frågar om någon som har gjort någonting hemskt. Man måste komma ihåg att grunden i det hela är att vårt system i västerländska demokratier bygger på att staten, via åklagaren, påstår något. Sedan har du någon som är anklagad för det, vilken i sin tur erkänner eller förnekar och då har man sagt att alla har rätt till ett försvar. För när staten påstår något måste du ha någon som hjälper dig, säger Jens.

Okej då, hur är det att företräda en människa som är anklagad för något hemskt?
– Min uppgift är inte att ta ställning till om min klient har gjort någonting eller inte. Om klienten säger att han eller hon förnekar anklagelsen, då är det min uppgift att framföra den ståndpunkten.

Vad kännetecknar då en bra försvarsadvokat? Jens berättar att man på byrån, när det kommer till rekrytering, tittar mycket på personlighet och att mod är en väldigt viktig egenskap, då man som försvarsadvokat ofta är ganska ensam.
– Tänk dig att du har ett tufft och uppmärksammat mål. Då har du hela åklagarmaskineriet emot dig, du har hela polismyndigheten emot dig, du kanske har opinionen emot dig och kanske även medierna som dagarna i ända skriver om hur hemsk din klient är. Du kommer in i en fullsatt rättssal och det bara lyser hat i ögonen mot din klient. Alla är emot och det är bara en som ska stå rakt när det blåser ganska hårt, och det är du som advokat. Då får du inte vika ner dig, så i en sådan situation krävs det helt enkelt att man har lite stake, säger Jens.

Får man emotionella band till sin klient?
– Jag tror att man ska vara rätt försiktig. Det är inte en kompis, det är en klient och det är viktigt att hela tiden ha den där professionella relationen. Men det är klart, på vår byrå går vi till klienterna minst en gång i veckan för att de inte ska sitta helt ensamma och ruttna bort i häktet. De får inte prata med någon, får inga andra besök, det är bara dig de får träffa. Det är klart, då kan det uppstå emotionella band, men det är viktigt att poängtera: Vi kan vara nära varandra och ha ett djupt förtroende för varandra, men jag är inte din kompis. Bara för att du är en trevlig människa kommer jag kanske inte vilja gå ut och dricka öl med dig.

Advokaten Jens Lapidus skiljer sig mycket från människan Jens Lapidus. Att vara advokat är en uppgift och man måste gå in i en roll för att ta på sig den uppgiften.
– Jag står inte i rättssalen och representerar mina synpunkter. Jag representerar rättssamhällets och ett systems synpunkter. Vad fan, jag tycker inte att brott är bra bara för att jag pläderar att min klient ska gå fri eller för att straffet ska sänkas, säger han.

Skulle du kunna försvara vem som helst?
– Jag får den där frågan väldigt ofta och när det där med Breivik hände i Norge ringde många norska journalister och frågade om jag skulle kunna försvara en man som gjort något sådant. Principiellt är mitt svar: Ja. Sedan kanske jag, i praktiken, inte skulle svara ja. Skulle något liknande hända i Sverige skulle jag nog i praktiken svara nej, för det skulle vara för betungande för min familj och så där. Men min princip är ändå att alla har rätt till ett försvar. Och då måste jag som advokat säga att jag är beredd att försvara.

I maj tidigare i år publicerades ”Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015”. I den kan man läsa att den organiserade kriminaliteten, i större utsträckning än tidigare, inkluderar ekonomisk brottslighet och bedrägerier. Att det grova våldet inom organiserad brottslighet visar en större hänsynslöshet och att grovt våld bland unga personer noteras allt oftare. Hur ska man då göra för att få bukt med dessa problem?
– Ska man komma åt den organiserade kriminaliteten och gängbrottsligheten måste man sätta in insatser tidigt. Det händer att jag har en klient som jag träffar för första gången när han är 15 år och då kan det exempelvis handla om en mopedstöld. När han är 17 år handlar det kanske om något i stil med ett 7/11-rån och sen när han är 19–20 år då är han ute och springer runt med en AK47:a och försöker skjuta ner folk. Det blir grövre och grövre, väldigt fort. Det är ganska svårt att gå in och omvandla en 20-åring som är med i ett gäng, men kan man gå åt en 14-åring är det lättare. Så jag tror att samordnade insatser från skola, socialtjänst och polis är det enda receptet, säger Jens.

Görs det för lite idag?
– Jag tror att man skulle kunna samordna mer och ge mer stöd för familjerna. Jag har inget konkret recept, men jag tror att man kan göra mer tidigare.

web1Den 28 juli i år släpptes Niklas Lindgren, mer känd som Hagamannen, ut efter lite mer än nio år i fängelset. Det tog inte många dagar i frihet innan han attackerades och misshandlades – ett tilltag som sedan hyllades på olika sociala medier. Frågan om man sonat sitt brott efter avtjänat straff, oavsett vad man gjort, kommer upp. Och Jens ståndpunkt är tydlig.
– Ja, det tycker jag. Som jurist måste jag se det ur ett rent juridiskt perspektiv och straffet ska stå i proportion till brottet. Det är väldigt obehagligt när man hör om människor som visserligen dömts för fruktansvärda brott, men suttit av sitt straff och sen kommer ut och folk tycker att de ska misshandlas och skadas. Jag kan förstå det rent känslomässigt, men rationellt kan man inte säga att någon som dömts till fängelse och suttit av sitt straff sedan ska straffas ytterligare. Det är inte rationellt. Då ska i så fall straffet vara längre, men man kan liksom inte ha några ytterligare pålagringar, säger Jens.

Du är en av Sveriges populäraste författare och jobbar som advokat på en av Sveriges främsta advokatbyråer. Du springer maraton, ser bra ut och har blivit utsedd till Sveriges bästa klädda man. Är du perfekt?
– Det där med välklädd, det kom ju när jag skulle släppa min första bok. Tänk att du skulle träffa en författare och så kommer det en kille i mörk kostym och slips. Det där är ju en förväntansfråga. Nästan alla artiklar från den tiden inleddes med ”han är oklanderligt klädd” och det var ju bara en effekt av att jag är advokat. Det finns en bild av författaren att man ska vara klädd som Göran Greider, liksom.
– Jag är långt ifrån perfekt. Jag känner av stress och kan bli förfärligt stressad när det blir för mycket att göra. Jag är inte så social. Många kan nog uppfatta mig som lite fyrkantig och sedan är jag ganska exekutiv. Om jag är på ett möte är jag inte den som sitter kvar och ”chitchattar” lite efteråt. Det kan nog uppfattas av många som lite halvdrygt.

För några år sedan kom det uppgifter gällande att Jens Lapidus succédebut, Snabba Cash, var den mest utlånade boken på Kumlaanstalten. Och han tror sig veta varför just hans böcker gjort sig populära på den anstalt som är hem åt grovt kriminella som exempelvis Helge Fossmo, Tony Olsson och Mijailo Mijailovic.
– Jag förstår att de gillar att läsa det som känns autentiskt och verklighetsnära. Många svenska kriminalromaner är ju inte intresserade av att det ska vara något som skulle kunna hända, det är mer fantasiprodukter rakt igenom. Men jag är glad att människor på svenska anstalter läser och kan jag bidra till det så är det bara bra, säger han.

Nyligen släpptes Lapidus senaste bok, STHLM delete – uppföljaren till kriminalromanen vip-rummet. Jens berättar att det tog honom ungefär ett och ett halvt till två år att skriva den bok som gjorde att han hittade tillbaka lite till skrivglädjen igen. Huruvida den blir en succé hos de intagna på Kumlabunkern återstår att se.
– Jag har en ambition att sätta läsandet i huvudet på människor som i vanliga fall inte läser böcker och kan jag få någon att se världen genom en ung kriminell killes ögon i några minuter, eller till och med kanske förstå lite hur han tänker, då har jag lyckats, avslutar Jens.


Jens Lapidus
Ålder: 41
Familj: Fru och barn
Utbildning: Juristlinjen på Stockholms universitet och diverse fristående kurser. “Jag har en jävla massa poäng, kan jag säga”
Aktuell: Släpper i dagarna sin nya bok STHLM Delete

MagnuWeb

Från sportchef till partner

Gustav Sälgström är advokat och partner på Magnusson, en byrå med stor internationell prägel.
– Jag känner varje dag när jag vaknar att det är kul att gå till jobbet. Jag tror inte alla känner så, men jag gör verkligen det, säger han.

Manfred Löfvenhaft

Testa anställningsintervju på talangdag

Hur klarar man sig igenom en rekryteringsprocess på en affärsjuridisk advokatbyrå? På Gernandt & Danielssons Talangdag får studenterna möjlighet att testa allt från intervjusituationen till caseövningar – och får rak feedback från erfarna affärsjurister.

Glistedt

Han blev delägare redan som 30-åring

Erik Borgblad började sin jurist-karriär med uppsatspraktik hos advokatfirman Glimstedt. Idag, 10 år senare, är han delägare på en av Sveriges största advokatbyråer.
– Vi är bra på att släppa fram nya talanger och få våra medarbetare att växa med uppgiften. Som nyanställd hos oss får du tidigt ett stort ansvar, säger Erik Borgblad, advokat och delägare på Glimstedts Stockholmskontor.

Prenumerera

Skriv upp dig för att registrera dig till vårt nyhetsbrev.

Ange din e-post här: